Hemma igen, efter många om och men.
Suck Och Stön.
Äntligen hemma, efter en lååååååååång resa.
Men först kort o konsist om Boracay.
Trevlit ställe, två veckor just paslig tid. Ganska i samma storlek som El Nido.
Men med mera turister. Ingen frågan om vart all turism i Filippinerna riktar sig. Massor med kineser.
85% av all action på holmen infinner sig på white beach, en 4km lång vit sandstrand. Skulle vara super duper snyggt, om inte det vore för mängden av turister. Proppfullt! Men längst med strandgatan (och i D Mall vid stranden) finns största delen av restauranderna, barerna, hotellena och butikerna. Det finns också (som tur) mindre stränder dit man kan gå eller åka threecycle till.
Den stora mängden turister märktes också på lokal befolkningen. Mycket mera komerciellt och opersonligare än på ön Palawan. Alla ville sälja dig något.
Men sen fanns det undantag, som tur!
Alltså, hemresan;
Först båt/van från Boracay till Kalibo. Sen stannade vi en natt i Kalibo (i ett snuskit flygfällts ''hotel'') i väntan på vårt flyg till Manila. 5 timmars väntan i Manila före vårt Kina flyg. Flyget från Manila var redigt över en timme sent, så bara 4 timmars väntande i Kina. Sen super långa flyget från Kina till Amsterdam. Gick mycket lättare än åt andra hållet. Vi sov alla som små grisar största delen av färden. Sen i Amsterdam... Vi hade lite på en timme tid på oss att byta flyg. Det är inte så farlit mycke tid på ett flygfällt i den storleken och med de stränga kontrollerna. Allt tar mera tid än man tänkt sig! Nå, vi hade ju med oss en dödskalle av en apa som souvernir som vi köppt från Boracay.... det tyckte inte tullen om. Eller visst tyckte dom om den, dom sto alla i ring o tittade på den, men sen kom frågan ''är dethär lagligt?''. Då hade vi typ 10 min på oss före check-in. Så sku de kollas om skallen var äkta och vilken sorts apa det var ifrån, va den utrotningshotad eller något liknande, fick man ta in såna greijer till Europa. Det hela slutade med det att skallen blev kvar i tullen, vi fick böter och var tvungna att springa en enorm väg till porten bara för att konstatera att planet hade åkt iväg utan oss.
Men tur i oturen; Vid infodisken berättade en vänlig tant åt oss att vi nog skulle komma hem. Vi och våra väskor fick platts på ett flyg som skulle lyfta om 1,5h. Tack och adjö, inga extra kostnader!
Så lyckligt slut trotts allt! :)
Allt som allt var det en jätte bra resa! Stollt över mig själv och oss att vi klarade det. Inte är man en ny människa precis, men nog sir man på saker ur en annan synvinkel (åtminståne ennu för stunden).
Nu skall jag bara packa upp och se vilka skatter man hittar i väskan.
(imårgon, idag orkar jag inte...)
Äntligen hemma, efter en lååååååååång resa.
Men först kort o konsist om Boracay.
Trevlit ställe, två veckor just paslig tid. Ganska i samma storlek som El Nido.
Men med mera turister. Ingen frågan om vart all turism i Filippinerna riktar sig. Massor med kineser.
85% av all action på holmen infinner sig på white beach, en 4km lång vit sandstrand. Skulle vara super duper snyggt, om inte det vore för mängden av turister. Proppfullt! Men längst med strandgatan (och i D Mall vid stranden) finns största delen av restauranderna, barerna, hotellena och butikerna. Det finns också (som tur) mindre stränder dit man kan gå eller åka threecycle till.
Den stora mängden turister märktes också på lokal befolkningen. Mycket mera komerciellt och opersonligare än på ön Palawan. Alla ville sälja dig något.
Men sen fanns det undantag, som tur!
Alltså, hemresan;
Först båt/van från Boracay till Kalibo. Sen stannade vi en natt i Kalibo (i ett snuskit flygfällts ''hotel'') i väntan på vårt flyg till Manila. 5 timmars väntan i Manila före vårt Kina flyg. Flyget från Manila var redigt över en timme sent, så bara 4 timmars väntande i Kina. Sen super långa flyget från Kina till Amsterdam. Gick mycket lättare än åt andra hållet. Vi sov alla som små grisar största delen av färden. Sen i Amsterdam... Vi hade lite på en timme tid på oss att byta flyg. Det är inte så farlit mycke tid på ett flygfällt i den storleken och med de stränga kontrollerna. Allt tar mera tid än man tänkt sig! Nå, vi hade ju med oss en dödskalle av en apa som souvernir som vi köppt från Boracay.... det tyckte inte tullen om. Eller visst tyckte dom om den, dom sto alla i ring o tittade på den, men sen kom frågan ''är dethär lagligt?''. Då hade vi typ 10 min på oss före check-in. Så sku de kollas om skallen var äkta och vilken sorts apa det var ifrån, va den utrotningshotad eller något liknande, fick man ta in såna greijer till Europa. Det hela slutade med det att skallen blev kvar i tullen, vi fick böter och var tvungna att springa en enorm väg till porten bara för att konstatera att planet hade åkt iväg utan oss.
Men tur i oturen; Vid infodisken berättade en vänlig tant åt oss att vi nog skulle komma hem. Vi och våra väskor fick platts på ett flyg som skulle lyfta om 1,5h. Tack och adjö, inga extra kostnader!
Så lyckligt slut trotts allt! :)
Allt som allt var det en jätte bra resa! Stollt över mig själv och oss att vi klarade det. Inte är man en ny människa precis, men nog sir man på saker ur en annan synvinkel (åtminståne ennu för stunden).
Nu skall jag bara packa upp och se vilka skatter man hittar i väskan.
(imårgon, idag orkar jag inte...)
Kommentarer
Trackback
