Fortfarande vid liv.
Jag blev sa glad nar jag oppnade facebook idag for forsta gangen pa typ tva veckor, skont att veta att manniskor tanker pa en :).
Alltsa, har ar da vad jag har sysslat med sen senast:
Vi flog fran Manila till Kuala Lumpur, under flyget borjade jag ma jatte illa. Bara skakade och det kandes som om foten skulle ha exploderat. Jag fick en rullstol pa flygfalttet och vi fick vanta 7h pa bytesflyget till Phuket i en sepcial suite. Manniskor om ni har chans till det, sa ak rullstol pa flygfalttet! Tusen ganger snabbare! Pa alla tre flygfallt vi var pa den dagen fanns det skilld personal for att skuffa rullstolar och vi kom forbi alla koer.
Nar vi da kom till Phuket tog vi taxin rakt till Patong hospital. Dar stannade jag i 5 dagar. Fruktansvart nar ingen berattar vad som hander, om nan tog sig tid att lite informera sa forstod jag inte vad dom sa, o inte forstod dom heller vad jag sa. Maste erkanna att jag var ganska sonder under den tiden. Tillslut sa jag att ja maste se en lakare o att jag skall hem idag. (Jag hade blivit lovad att jag skulle komma bort redan 2 natter innan.) Som tur gick det att fa alla antibioter o sant som piler och jag lovade dyrt och heligt att komma o puttsa saret var tredje dag.
Na, andra gangen jag da kom till sjukhuset for att puttsa saret sa lakaren att det var en klump som hade dott och hon var tvungen att skara bort den. Nu hamnade jag komma varje dag till sjukhuset. Det blev ganska dyrt att aka taxi varje dag tur o retur.
I forrgar ringde jag mitt forsakrings bolag och fragade om det gick att andra vardplatts till en klinik narmare var bostad, och fr.o.m. igar har ja da varit dar. Vi kom just darifran och jag sag forsta gangen en lakare pa typ en vecka.
Hon blev alldeles forskrackt med hur mitt ben sag ut. Maste forklara at stackarn att det faktiskt har varit mycket varre. Antligen fick man kanslan av att nan skoter en i skick.
Jag har da inte kunnat simma under var tid har. Under de senaste dagarna har jag lart mig att komma upp for trapporna sjalv och ga nagorlunda. Sa till storsta delen ligger jag vid poolen eller inne pa soffan o sir pa tv. Vilken tur att man inte ar pavag hem riktigt ennu!
Senare i veckan har jag blivit lovad att vi ska rida pa elefanter :)
Alltsa, har ar da vad jag har sysslat med sen senast:
Vi flog fran Manila till Kuala Lumpur, under flyget borjade jag ma jatte illa. Bara skakade och det kandes som om foten skulle ha exploderat. Jag fick en rullstol pa flygfalttet och vi fick vanta 7h pa bytesflyget till Phuket i en sepcial suite. Manniskor om ni har chans till det, sa ak rullstol pa flygfalttet! Tusen ganger snabbare! Pa alla tre flygfallt vi var pa den dagen fanns det skilld personal for att skuffa rullstolar och vi kom forbi alla koer.
Nar vi da kom till Phuket tog vi taxin rakt till Patong hospital. Dar stannade jag i 5 dagar. Fruktansvart nar ingen berattar vad som hander, om nan tog sig tid att lite informera sa forstod jag inte vad dom sa, o inte forstod dom heller vad jag sa. Maste erkanna att jag var ganska sonder under den tiden. Tillslut sa jag att ja maste se en lakare o att jag skall hem idag. (Jag hade blivit lovad att jag skulle komma bort redan 2 natter innan.) Som tur gick det att fa alla antibioter o sant som piler och jag lovade dyrt och heligt att komma o puttsa saret var tredje dag.
Na, andra gangen jag da kom till sjukhuset for att puttsa saret sa lakaren att det var en klump som hade dott och hon var tvungen att skara bort den. Nu hamnade jag komma varje dag till sjukhuset. Det blev ganska dyrt att aka taxi varje dag tur o retur.
I forrgar ringde jag mitt forsakrings bolag och fragade om det gick att andra vardplatts till en klinik narmare var bostad, och fr.o.m. igar har ja da varit dar. Vi kom just darifran och jag sag forsta gangen en lakare pa typ en vecka.
Hon blev alldeles forskrackt med hur mitt ben sag ut. Maste forklara at stackarn att det faktiskt har varit mycket varre. Antligen fick man kanslan av att nan skoter en i skick.
Jag har da inte kunnat simma under var tid har. Under de senaste dagarna har jag lart mig att komma upp for trapporna sjalv och ga nagorlunda. Sa till storsta delen ligger jag vid poolen eller inne pa soffan o sir pa tv. Vilken tur att man inte ar pavag hem riktigt ennu!
Senare i veckan har jag blivit lovad att vi ska rida pa elefanter :)
Kommentarer
Postat av: Hanna
De börjar ju låta lite bättre :) Hoppas din fot blir snart bra så att du hinner njuta av er resa o göra latt sånt du önskar.
Hör av dej :) Kram!
Postat av: Leila Westerlund
Hej.Hoppas,hoppas att foten snart blir i skick och att du får njuta av resan.Men det tar ju lite längre tid då det är så varmt.Men njut så mycket du kan,hälsa med dej till Marko.
mvh. Leila
Trackback
